Select Language / Välj Språk

Welcome to Bildombudsmannen

Staffan Teste, Bildombudsmannen AB, works as Picture ombudsman for Nordic countries. If you have problem to receive money from a buyer we can help you. We are involved in infringements of pictures owned by small copyright owners to big rights holders and picture agencies. As long as you own the copyright we will help you.
     Since 1977 we have helped several hundred copyright owners to receive money from a few thousand crowns to half a million. During late 90-ties we helped 18 picture agencies to receive about one million crowns from a collecting society. We help copyright owners and picture buyers to write fair contracts. We have also helped models to receive what they should and helped people, who have been unlawfully used in advertising.
     Teste is also working for BLF the Swedish organisation for photo companies and agencies in Sweden, second largest organisation of that kind in Europe and a member of Cepic.
   Staffan Teste has experience in International law in his position as a former member of the board of the European Picture agency organisation Cepic. He has represent Cepic in the World Intellectual Organisation, WIPO and in EU-hearings.
     Companies outside Sweden use Bildombudsmannen to help them with their problems in the picture world. Bildombudsmannen represent members of Picscout www.picscout.com   on Nordic countries. Staffan Teste is member of an International law discussion group in Cepic. Every year lawyers from that group meet at Cepic conference in Europe.
     Send an email to teste@bildombudsmannen.se and tell us your problems. We work on a commission base after a small amount of introduction money. If it turned out to be impossible to solve your case it does not cost you anything more.

Publicering av bilder

Hej, vi håller på med en fotobok över vår hembygd. Den ska visa dåtid och nutid och är tänkt att säljas till medlemmar i vår förening samt till andra intresserade i vårt område. De flesta bilder vi har med i boken är våra egna men vi har också fått en del bilder som varit publicerade i olika tidningar under åren samt bilder där vi inte vet fotografens namn.

1. Hur gör vi om vi vill publicera en bild som varit införd i en tidning?

2. Hur gör vi om tidningen inte finns kvar?

3. Om vi får publicera, måste vi då vid varje bild uppge fotograf (om det finns) och vilken tidning och när bilden har varit införd?

4. Om vi får publicera. Räcker det att vi i vårt förord skriver varifrån vi fått bilderna?

5. Finns det något mer vi bör tänka på så vi inte bryter mot några upphovsrättslagar?

6. Finns det någon tidsgräns för när en bild blir fri att visa?

Tacksam för svar!
Mvh Lena

Signatur: 
Lena

Comments

1. Ta kontakt med tidningen för att få reda på vem som är upphovsman till bilden och vem som äger rättigheterna till bilden, det kan vara fotografen eller tidningen eller någon annan. 2. Försök ta reda på p. 1 genom de kontaktuppgifter som funnits för tidningen. Upphovsrätten upphör inte bara för att tidningen upphör, ni måste fortfarande få tillstånd innan ni använder bilderna. 3. Fotografens namn ska alltid anges, inte bara om den finns. Om ni behöver ange tidning beror på vad ni kommer överens om när ni får tillstånd att använda bilden. 4. Fotografens namn ska alltid anges, inte bara källan. Fotografens namn ska anges i bylinen, dvs. bildtexten, eller i en särskild bildförteckning. 5. Se till att ni klarerar rättigheterna innan ni använder böckerna. Få på papper att ni har rätt att använda bilderna och hur ni får använda dem, det gäller även om ni får använda bilderna gratis. Se till att personen som ger er tillstånd att använda bilderna äger rättigheterna att göra så. Den ideella rätten, dvs. att ange upphovsmannens namn och att inte på ett kränkande sätt ändra eller använda fotografiet stannar alltid hos upphovsmannen. 6. Någon generell tidsgräns finns inte. Det finns två olika skydd för fotografier, ett för fotografiska verk skyddas i 70 år efter det år upphovsmannen dog och ett för fotografiska bilder skyddas i 50 år efter det år fotografiet togs. Skyddstiden för fotografiska verk innan 1994 var 50 år efter det upphovsmannen dog och för fotografiska bilder 25 år efter att fotografiet togs. Skyddet för fotografiska verk höjdes 1996 från 50 år till 70 år efter det år då upphovsmannen dog.
By Pär Öhman