Blocket tar din bild

Blocket ges en oinskränkt makt över annonsörenas bilder, som också kan användas till att konkurera med annonsören själv, enligt en färsk dom vid Kalmar tingsrätt.

-Tingsrätten sätter upphovsätten ur spel, säger Staffan Teste Bildombudsmannen AB, som varit ombud för en snickare som annonserat sina snickerier på Blocket. Den egendomliga situationen uppstår också att en annonsör med bilder betalar mer för en annons på Blocket än en annonsör utan bilder betalar för sin annons. För någon krona tjänar väl Blocket på att upplåta bilder till andra företag. Konstigt att konsumentombudsmannen inte sett över det här ..

Upphovsrätten innebär att en köpare inte utan vidare kan överlåta en upphovsmans verk till någon annan. Det uttrycks i paragraf 28.

I och med Kalmar tingsrätts dom sätts detta ur spel. Ett bolag Servicefinder, som aldrig på Blockets hemsidor angetts vara samarbetspartner med Blocket, har utnyttjat snickarens bild i hans annons på Blocket till att marknadsföra andra snickare i Kalmar i en ren konkurrerande verksamhet. Tingsrätten ser inte några problem med detta ur avtalslagens synpunkt utan anser att Blocket haft en oinskränkt rätt att förfoga över annonsörernas fotografiska bilder.

- Tingsrätten tycks glömma bort att det skall råda en rimlig balans mellan upphovsmän till fotografier och utnyttjare av dessa bilder. Blocket har också en monopolställning inom digital annonsmarknad i Sverige.

- Tingsrätten säger i sin dom att annonsörerna kan avstå från att annonsera med bilder eller välja andra sätt att annonsera. En orimlig ståndpunkt när Blocket i praktiken är marknadsledande inom denna sektor.

 -Det rimliga hade varit att Blocket på sin hemsida offentliggör vilka som är deras samarbetspartners och att utnyttjandet av bilderna är begränsade till dem. Med denna dom kan Blocket i efterhand, som skett här, meddela att vem som helst är deras samarbetspartner. De kan med andra ord överlåta annonsörens bilder hur som helst och till vem som helst. Det kan inte vara tankegången med upphovsrättslagstiftningen och inte heller med skäligheten i avtalslagstiftningen, säger Staffan Teste.

I en uppmärksamma  amerikansk  dom Agence France-Presse v. Morel, Case No. 1:10-cv-02730-AJN, fastslogs att tredje part (Agence France Presse) hade begått upphovsrättsligt intrång när de utan fotografen Morels tillstånd publicerat hans upphovsrättsligt skyddade bilder. Den professionelle fotografen Morel hade lagt upp sina bilder från jordbävningen i Haiti via sitt Twitter och TwitPic-konto, som därefter laddades ner, användes och distribuerades av flera nyhetsorganisationer (varav en var Agence France Press, AFP). TwitPics användarvillkor stadgade bland annat att man genom att ladda upp bilder på TwitPic gav dem tillåtelsen att använda eller distribuera bilderna på Twitpic.com eller till anslutna partners. AFP menade att de var förmånstagare av användarvillkoren fastställda mellan TwitPic och Morel. Domaren bedömde dock att användarvillkoren mellan TwitPic och Morel var alldeles för vaga och breda för att kunna utgöra rättsligt stöd för AFP:s handlande. Morel hade inte förverkat sin upphovsrätt genom att publicera sina bilder på TwitPic och AFP hölls följaktligen ansvariga för det upphovsrättsliga intrånget.

I Kalmar tingsrätts dom ansågs villkoren klara och rätten gör det möjligt för Blocket att sprida andras bilder oinskränkt.

- Att använda en annonsörs egna bilder för att konkurrera med samma annonsör är väl dock knappast något som Blockets användarvillkor föreskriver. Amerikansk lagstiftning är annorlunda än den svenska, men frågan är om Kalmar tingsrätts dom verkligen skulle stå sig ens i ett europeiskt perspektiv.

Staffan Teste

Ytterligare information  Staffan Teste, tele 08-778 78 14.