Frågor & svar

Även om bilden läggs ut på Internet är det OK. det är enbart om bilden används som reklam som lagen om namn och bild i reklam tillämpas. I så fall kan den som är med på bilden negära ersättning. Annars är det nog inget problem. Så länge bilden fotograferas på allmän plats i redaktionella sammanhang är det tillåtet.

Är modebloggen ett kommersiellt utnyttjande fordras tillstånd av personerna på bilden. Lagen om namn och bild i reklam gäller och de som är med på bilden kan begära ersättning. Även en hemsida som marknadsför ett företag räknas som reklam.

Fotografen/Filmaren har alltid rätt att offentliggöra sitt eget verk om det inte kränker någon annans rättigheter. Förutsatt att fotografen/filmaren hade rätt att filma på bussen och förskolebarnen inte hade några invändningar så har fotografen/filmaren rätt att lägga ut sitt verk på Facebook. Däremot hade det inte utan barnens (vårdnadsinnehavarnas) medgivande gått att använda videoklippet i reklamsammanhang.

Blocket är en av de sajter som utnyttjar liknande villkor. En person som annonserade på blocket fick sin bild utnyttjade av Blocket för annat ändamål. Personen stämde i svensk domstol men Blocket fick rätt. Har någon frivilligt ingått avtal om att avhända sig upphovsrätten gäller ingånget avtal. Det är viktigt att studera olika sajters avtalsvillkor och att man undviker sajter med oskäliga villkor. Många amerikanske sajter utnyttjar den här typen av villkor och vill man bestrida dem tvingas man föra rättegången i USA. Har du tagit bilder som du är rädd om undvika att lägga ut dem på den här typen av sajter.

Ett verk är skyddat även gentemot bearbetningar. Att förvanska en annans upphovsrättsligt skyddade verk och utnyttja detta kommersiellt är inte tillåtet om du inte har upphovsmannens tillstånd. Just nu pågår i Solna tilngsrätt ett mål där en fotograf stämt en konstnär för att den senare har bearbetat hans foto utan tillstånd.

I ett antal fall har fotografer stämt i domstol för att bloggare använt fotografens bilder utan tillstånd. I samtliga fall har fotografen fått ersättning antingen genom förlikning eller via dom. Det är helt klart att ingen får utnyttja någon annans bild utan tillstånd av upphovsmannen. Domstolarna dömer dels för ersättning för bilden, utelämnande av fotografens namn samt skadestnd för oaktsamhet. Upphovsrätten för en bild uppstår redan när bilden tas och fotografen behöver inte i Sverige ange copyrightsymbolen eller ens vattenmärka dem även om detta kan vara bra. Tas vattenmärket bort gör sig intrångsgöraren även skyldig till borttagande av märkning vilket tillförts svensk lagstiftning efter EU-direktiv. Att påstå att bilden skulle bli fri att använda enbart för att den finns sökbar på Internet är lika befängt som att påstå att bara för att en klädbutik hänger ut kläder utanför butiken skulle dessa vara fria att ta. En brukshundsklubb har anvönt sig av de här argumenten i domstol som helt underkänts i dom, i vilken klubben fick betala skadestånd.

I den händelse föreningen har tillstnd av fotograferna till bilderna bör det vara möjligt. Så länge bilderna har tagits i föreningens aktiviteter där medlemmarna varit medvetna om att fotografering sker bör det inte vara några problem. Såvitt jag förstår är föreningen en ideell förening och d gäller inte lagen om namn och bild i reklam även om föreningen skulle göra reklam för sin veksamhet.

Avgörande för ett svar på frågan är om din skola är kommunal eller privat. Är det en privat skola så bedriver den näringsverksamhet och lyder under lagen om namn och bild i reklam och då måste du tillfrågas i reklamsammanhang. D kan du begära ersättning. Är det däremot en kommunal skola räknas det som ideell verksamhet och lagen gäller ej. Du bör dock ändå påpeka för skolan att du inte accepterat att bli utnyttjad på det här sättet, men det är svrt att driva frågan.

I Sverige förekommer vanligtvis inga produktreleaser utan det skall vara fritt att publicera den här typen av bilder. I Frankrike drevs för några år sedan en tvist i domstol mellan ett möbelföretag och en av världens större bildbyråer just för att bildbyråns bilder visade designade möbler. Möbelföretaget vann i första instans och tilldömdes ersättning. Det kan tänkas att det även i Sverige blir tvister om designade produkter och att det av dessa skäl kan vara tillrådligt att skaffa sig tillstånd. Att logotypen syns har nog ingen betydelse. det är enbart i konkurrenssituationer som varumärket spelar roll dvs om ett annat skomärke utnyttjar det första skomärket för sin reklam.